Jag satt här och funderade. På hur fina presenter inte är de dyraste, utan snarare de mest personliga. Som till exempel den här fina kudden som vi fick av mamma och M som förlovningspresent. Jag ser den varje dag och ler, precis som att mamma satt här på soffan bredvid mig. Glädje finns överallt om man väljer att se den. Även i form av älgar på en kudde! 🙂
bortabrabloggen 
Visst är det så, det är verkligen tanken bakom som är det viktigaste och de minnen en gåva kan locka fram!
Så är det absolut. En kopp, ett saltkar, kan väcka lika mycket härliga känslor som den dyrbaraste present. Finfint kuddfodral!
Kram