Ibland får jag frågan om det där med hemlängtan och om jag ofta längtar till Sverige. För mig tror jag det fick en magisk gräns när jag bott här i Australien i ungefär 3 år. Det var då jag insåg att hemma är inte nödvändigtvis en plats, det är en känsla. I alla fall för mig.
Det händer ofta att jag saknar personer i Sverige, men då sitter jag inte och snyftar ner mig i den känslan och låter sorgligheten ta över. Utan jag ringer/messar/mailar dem och säger att jag tänker på dem och att jag saknar dem.
Jag kom på härom kvällen när jag lämnat mamma och M vid flyget att distance is an inconvenience sometimes, but never an obstacle. För så är det ju! Så ring och prata med den du saknar just nu. 🙂
Om du eller någon du känner lider av hemlängtan just nu så har jag skrivit ihop ett par tips i det här tidigare inlägget
bortabrabloggen 
Hej, åh vad intressant och kul att läsa i din blogg. Jag har själv flyttat från Sverige till Florida i höstas och bearbetar verkligen mitt beslut om att flytta… Känns därför härligt att höra någon annan som känner sig nöjd i sin flytt men kan ändå längta hem och bli ledsen vid separationer. Ha det gott och lycka till med dina framtidsplaner!
Sarah
http://www.floridaliv.se
Härligt att läsa – och klokt skrivet. För visst är det så!
Kram