Precis hemkommen efter att lämnat mamma och M på flygplatsen. Fällde såklart ett par tårar som jag alltid gör vid avsked. Även om vi ses igen i juli. Det gör så ont ibland att bo långt borta. Önskar att jag kunde dela mig i två bitar och skicka med ena delen hem när man står där på flygplatsen och inte vill säga hejdå. Men mitt liv är ju här i Australien och just nu så är det helt enkelt så. Vart framtiden tar oss får vi se.

Skönt i alla fall att mamma och M fick träffa T’s föräldrar idag. Det var härligt att se alla komma bra överens och ha mycket att prata om.

Dags att sova nu, känner mig känslomässigt slut efter allt snyftande. Kram på er!