Comfort zone och solsken

Ibland måste jag skratta lite åt mig själv och mina gamla tankemönster. Idag hade jag en av mina tränings-coachingsession med en av mina coachingkollegor. Och idag var första gången vi hade en professionell coach som lyssnade och gav mig tips på min teknik och hur jag kan förbättra den. Jag kan villigt erkänna att jag var livrädd i morse och pulsen susade i öronen när jag loggade på vårt konferenssamtal. Men jag tog mig igenom vår timme, lade min prestige och min rädsla åt sidan och tog emot all feedback med öppet sinne.

När vi hade lagt på så var pulsen fortfarande rätt hög, men inte av rädsla utan av stolthet, tacksamhet och glädje. Detta var ett av mina många Everest-liknande berg att bestiga. Och jag klarade det.

Det finns ingen omväg runt berg av rädsla. Man kan sitta och plira vid bergets fot eller vända blicken åt ett annat håll. Men enda sättet att överkomma en rädsla är att göra det som skrämmer en om och om igen tills man slutar tvivla på om man kan. För efter tillräckligt många gånger så vet man att man kan.

Bilden nedan är så sann och så viktig. Sitter man kvar i sin comfort zone så kommer ingenting att bli annorlunda än vad det är precis just nu. På gott och på ont. Men om man vågar ta ett par stadiga kliv utanför den så kan man hitta saker som man inte visste fanns.  Som har funnits där precis hela tiden. Men som man först nu vågar se och utmana. Hur coolt är inte det!

Ska plugga en stund till nu, sen ut en sväng i solskenet och njuta av denna fina sommarsöndag. Hoppas att ni har en finfin söndag!

Om bortabrabloggen

Swede who have travelled and moved a lot over the past 12 years, to finally end up in Melbourne, Australia. Has a passion for travelling, life coaching and supporting others on their adventures at home or overseas.
Det här inlägget postades i Coaching och pepp, Tankar och känslor. Bokmärk permalänken.

2 kommentarer till Comfort zone och solsken

  1. fialia skriver:

    Härligt, här blir det sol oxå idag.
    ha de Fia

  2. ergo sum skriver:

    Underbart! Grattis! Och visst är det så – man MÅSTE ge sig ut på okänd mark med jämna mellanrum!!

    Kramar

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s