Tog den här bilden igår morse på väg till jobbet. Det var ju just en sån där stund när man blir helt överväldigad över hur vackert det är.
Har försökt få grepp om den här veckan i flera dagar nu, men det är lite svårt. Plugget och jobbet tickar på rätt bra. Träningen går kanon. Men över allt det där ligger en grå slöja just nu, eftersom någon som jag älskar högt hemma i Sverige är väldigt sjuk. Jag vill vara där, men samtidigt så kan jag inte åka hem just nu. Jag tog nämligen ut alla mina lediga dagar i julas. Istället för att försöka leka klämkäck så låter jag slöjan ligga kvar över situationen så länge den behöver. Livet funkar på något konstigt vis ändå, även om man är ledsen.
Åhhh, Emmy, jag beklagar verkligen att det är så det är.. Att någon du tycker om ar väldigt sjuk.. Låt du slöjan ligga kvar. Den behövs också i livet. Och stötta den du tycker om på håll. Sanna vänskap/kärlek bryr sig föga om avstånd.
Kramar
Jag skickar styrka och varma tankar till dig, och är säker på att du gör helt rätt som inte försöker vara klämkäck. Jag tror på att tillåta sig själv vara ledsen och inte sopa saker under mattan.
Åh Emmy, jag vet hur det känns och fy vad jobbigt det är, Jag hoppas verkligen att det ordnar sig och att han/hon blir frisk igen. Stor kram!
Ah, kram 😦