Tankar kring det däringa bloggandet

Jag satt och funderade lite på det där med att skriva. Och mer specifikt på det där med att blogga. Jag saknade verkligen bloggandet när jag var hemma i Sverige. Och som ni märker så har jag skrivit ikapp med råge under den vecka jag varit tillbaka i Melbourne.

Bloggande blir lätt som ett beroende. När man börjar blogga så undrar man lite småförskräckt om man verkligen kommer att ha något att skriva varje dag. Och än mer skrämmande – kommer någon verkligen att orka läsa mitt strunt? Men ändå så fortsätter man. Skriver så ofta man känner att man vill. Och man ska inte sticka under stol med att det tar tid att blogga. Även om man får in en vana och ett “bloggflow”. Ibland står det ju helt stilla i inspirations- och bloggfabriken. Och då är det ju fint att ha lite gammal skåpmat att plocka fram och bjuda på. Lite torra visdomskakor som kanske kan ge lite näring för stunden. För torra små bloggkakor är bättre än ingen bloggkaka alls. En blogg utan uppdatering dör ju av så småningom. Men samtidigt så får det ju inte vara uppdatering varje timme heller. För det är det inte så många som orkar smälta. Hur man än vänder på det så bloggar man ju både för sin egen skull och för andras.

Debatterna om huruvida bloggandet kommer att dö ut och om att de som tjänar pengar på sin blogg borde skaffa sig ett “riktigt” jobb istället är rätt intressanta att följa. Något som tar mycket tid och energi att skapa och underhålla borde väl rimligen betraktas som ett arbete oavsett? Men man ska också notera att det är långt många fler som bloggar utan att tjäna en krona på det. Som bloggar för att man tycker att det är roligt. För att söka stöd. Hitta vänner och förståelse. Inte för att man har jordens största ego och är beroende av kommentarer och gilla knappar. Även om vissa kanske skulle falla under den kategorin.

Även om det finns fin gemenskap mellan många som bloggar, så är det ju lite ensamt också. Det finns en hel del som kommenterar och kommer med input på det som skrivs och tycks. Men det finns ju långt många fler som bara konsumerar och flyter vidare. Inte är det något fel med det, men det verkar som att många inte kommenterar såvida det inte hänt något stort/hemskt/berörande. Undrar hur det kommer sig att det är så?

Det har ju talats en del om att Anitha Schulman slutat blogga för alla elaka kommentarer hon fått. Jag har själv inte följt hennes blogg på Mama så noga, men visst är det tråkigt att någon inte orkar med allt näthat och ger upp. Lägger ner något som man lagt så mycket tid och energi på. Jag kan inte låta bli att undra hur det kommer sig att alla peppande kommentarer och nätstöd som hon fick inte kom fram förrän situationen redan stod på sin spets. När hon inte orkade mer.

Bara för att man gillar att skriva,blogga och diskutera, så ska man väl inte behöva skylla sig själv när idiotiska människor inte har något bättre för sig än att ta sitt missnöje till direkta trakasserier. Som att du förtjänar galenskap och elände för att ditt intresse råkar vara att skriva i ett specifikt typ av forum. Jag kan inte riktigt förstå hur sjuk/feg/galen man måste vara för att tycka det är okej att gå från konstruktiv diskussion och att inte hålla med till olaga hot. Skulle samma människa våga/kunna ringa till tv/radio och säga samma saker till folk som vissa tar sig friheten att skriva i sina kommentarer? Jag har själv inte utsatts för denna typ av kommentarer, men jag vet många som har det. Därför funderar jag en del kring det också.

Bloggvärlden är till för att tycka. Att blogga och kommentera är en av demokratins alla verktyg att få göra sin röst hörd. Debatter och diskussioner i bloggar och forum berör och gör oss delaktiga. Kanske inte alltid på ett särskilt nyanserat sätt, men det är väl lite det som är både charmen och förbannelsen. En närmast obefintlig censur skapar framtidens debatt. Men det som sårar är när det går till personangrepp. För även om en blogg är en reflektion av en person, så är den aldrig hela bilden.

Trots alla dessa sidor av bloggandet så tycker jag om det. Och jag tycker om er som läser. Men jag är allt lite nyfiken på er. Varför följer ni den här bloggen? Bloggar ni själva? Och vad tror ni om det där med näthat och nätstöd?

Skickar lite nätkärlek till er allihopa i alla fall!

8 thoughts on “Tankar kring det däringa bloggandet

  1. Vilket otroligt bra och tänkvärt inlägg!! Ja, det är många tankar omkring det här med bloggande, å det är väl också någonstans som så att en blogg går oftast otroligt bra när man är en person i kris eller när man har udda åsikter, eller på annat vis sticker ut. Likadant med kommentarer, man får mest kommentarer när något tråkigt hänt eller när man känner sig svag – men när livet är på topp eller man mår bra, då är det ganska tyst. Eller så försvinner besöken. Varför är det så? Varför vill man dela när man mår dåligt, men inte finns där när allt är bra?
    Jag tror många som faktiskt själva mår dåligt får energi att sitta och spy galla på nätet, eller identifierar sig med andra som har det likadant – men om man faktiskt gör en förändring så provocerar det. Mycket överlag provocerar, för det handlar ju mest om de tankar som ens text väcker hos läsaren.
    Varför jag läser din blogg? För du är en person som är så glad för livet och jag är fascinerad av ditt sätt att leva. Sedan så tycker jag det är extra roligt nu att vi faktiskt träffats också.
    Du inspirerar!
    Många kramar, Maria.

  2. Det är svårt det där med bloggar och att blogga. Jag inser ibland när jag diskuterar eller säger min åsikt kring det att jag kan vara ganska dubbel och motsägelsefull. Men många bloggare får ta ovanligt och onödigt mycket skit – dels tror jag det beror på att det inte är “rumsrent” än och dels, precis som du säger, att det inte är ett “riktigt” jobb. Men vad är ett riktigt jobb då? Det här skulle kunna gå att diskutera i evigheter 🙂 Kram

  3. Varför jag läser dina inlägg? Ja det är intressant tack vare att du e där du e o så skriver du bra.
    Jag skriver för att både upptadera vänner som inte e så nära och för att de e lite kul, som du säger e de roligt med kommentarer om de är “snälla”, förstår inte varför vissa får påhopp!!!
    Men visst tar det tid.
    ha de Fia

  4. Skickar lite bloggkärlek tillbaka!

    Ibland älskar jag bloggen, men ibland känner jag att jag bara vill lägga ned den och vara privataste av den allra privata.

    Jag kan bli lite sur på alla man kommenterar hos som inte kommenterar tillbaka även om det är något man frågat. Det verkar som bloggläsarna vill läsa om dåliga tider, för de är väldigt tysta då det går bra. Men för det mesta är bloggen bra, jag har träffat 3 personer genom bloggen och har en ny vän på G, så bloggen är toppen för att träffa nya vänner!

    På tal om Anitha så klarade jag inte av att läsa hennes blogg eftersom hon verkar vara en vedervärdig människa, men jag höll tyst och slutade läsa istället. Blogghat gillas icke.

  5. Jag var som dig, innan jag började blogga undrade jag hur jag skulle hitta något att skriva om varje dag, och fortfarande undrar jag när inspirationen ska ta slut, men än så länge har jag massor av idéer som ligger och gror…. Jag är inte så politisk av mig, trots att jag är uttalad feminist, så jag har, tack och lov, sluppit näthatet. Sen kan det vara så att Ameliabloggen är ganska förskonad från sånt. Men jag läser en del bloggar där jag kan bli helt förfärad över hur anonyma kommenterare kan ösa ur sig vidrigheter, helt bortom ämnet som bloggaren skriver om. Vad är det för fel på folk???

    Anledningen till att jag bloggar är att jag ville ha ett forum där jag fick vara friare i språket än jag är i mitt jobb och i mina studier. Att slippa vara akademiker, byråkrat eller pedagog, bara få uttrycka mig som mig själv. Allt eftersom har jag oxå insett att det här är ett bra sätt att presentera för mina barn vem deras mamma är. Jag har skrivit om min barn- och ungdom lite här och där och de kan tycka att det är kul att läsa. Sen vet jag inte om min blogg blev vare sig så feministisk eller filosofisk, men jag redovisar i alla fal en hel del funderingar…

    Jag älskar kommentarer, att få veta vad av det jag skrev som andra får egna funderingar om, att få andras syn på det jag skrivit, det ger mig möjlighet att reflektera och att utveckla mitt skrivande. Men pengar, hur gör man för att tjäna pengar på sitt bloggande? Sånt har jag noll koll på och det är inte heller därför jag bloggar….

    Oj, det blev nästen ett helt inlägg av det här, hopas det var OK….

  6. Jag läser din blogg, för du lever ett sådant anorlunda liv emot mig med resor, mycket aktiviteter, socialt liv och andra kulturer. Spännande!!.Med min blogg vill jag ge lantbruksdjuren uppmärksamhet och berätta vad som händer på en bondgård.Fattar inte varför visa människor läser bloggar, de bara ändå retar sig på??Om man inget bra har att säga till en annan människa, så håller man TYST, det är min åsikt . Kram Lena ps Arthur kommer..

  7. Intressant inlägg! Jag är ju väldigt ny i bloggvärlden, jag började blogga i mars men tycker det är roligt även om jag ganska ofta känner att vem bryr sig egentligen om vad jag har gjort idag 🙂 En positiv grej är att jag fått ett nytt intresse, foto, det har legat där under ytan men inte kommit fram förrän nu. Tror att näthat och elaka kommentarer kommer mycket från att man är så anonym på nätet, det blir inga riktiga konsekvenser av ens handlande. Men jag förstår inte hur man kan lägga ner så mycket energi på att störa sig på andra människor, det är väl bara att sluta läsa om man inte gillar personen ifråga. Dom skulle nog inte våga gå fram till personen och säga dessa saker face to face så det är väl skönt att gömma sig bakom en skärm. Oj då, det blev en lång kommentar 🙂
    Tack för en fin och intressant blogg!

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out /  Change )

Google photo

You are commenting using your Google account. Log Out /  Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out /  Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out /  Change )

Connecting to %s