En försiktig viskning bakom livets draperi
En stilla smekning över barndomsglädjens kind
Ett dunkelt rum så sällan öppnat
Där härskar dammråttor och förtvivlans tystnad
Det är jobbigt att bli ledsen
Men än mer jobbigt att stå ensam kvar
Och inte våga följa med
Ut i solen
Livet är ingen stillbild
Men det är en sekvens
Bland många andra
Våga lås upp
Vädra ut
Låt hjärtat få andas
Och låt minnena få ro
Bild från http://blogg.aftonbladet.se/tassebo
bortabrabloggen 
Vackert! Och det är valen du gör i livet som formar den du blir. Viktigast är att vara sann mot sig själv och inte välja som andra bara för att inte sticka ut. Tids nog hamnar du där det är meningen att du ska vara! Jag har valt bort massor i mit liv, men om jag inte gjort det skul jag inte vara där jag är nu, och jag vet att jag är på precis rätt ställe!
du är en riktig poet – jättevackert
kramar