Att hitta sin gnista

Om några dagar fyller jag 39 år. För många är det säkert ingen ålder att reflektera mycket kring, men jag undrar ofta vad jag ska bli när jag blir stor. Inte bara vad jag ska göra (jobb och sånt), utan snarare vem jag vill vara och vad jag vill bidra till. Varje år runt min födelsedag brukar jag fundera kring det där med mitt tema för året och samtidigt påminna mig själv vad min gnista (eller spark på engelska) är.

Vad menar jag med gnista? Med mina coachingklienter pratar jag ofta om purpose, att känna att man har en stark inre drivkraft och anknytning till något viktigt som är långt större än sig själv. Men ibland kan det vara svårt att känna ett starkt band till sitt purpose och sin plats här i världen. Ibland kanske ens purpose helt ändrat riktning och då kan det bara svårt att hinna ikapp rent känslomässigt. Det är då man behöver en gnista för att lysa upp ena hörnet av det som är viktigt och påminna en om att det inre rummet där vårt purpose bor och frodas alltid finns där. Ibland lite rörigt, otillgängligt och inte alltid gästvänligt. Men det finns där, och intill finns alltid grannar (även om vi inte känner dem ännu) som gärna hjälper oss att växa och forma vårt purpose om vi bara törs bjuda in dem på fika.

För mig så är min gnista den delen av mitt purpose som jag inte ifrågasätter – min fantasi och kreativitet. När jag sitter lite fast, tvivlar på mig själv eller oroar mig för saker så fokuserar jag om på min gnista och skapar något som jag känner är viktigt där och då. Ett videoklipp, en text, ett dagboksinlägg, ett kursupplägg. Det är inte alltid de saker som skapas av min gnista når omvärldens ögon, men det gör inget. För gnistans viktigaste uppgift är att lysa upp. Att fokusera om. Att hitta tillbaka till det som ger mig glädje och flow. Eller att belysa något som är jobbigt.

Allt stort som skedde i världen skedde först i någon människas fantasi.” Astrid Lindgren

Vi är säkert många som undrar när livet ska bli “som vanligt igen”. Kanske är förvirrande, konstiga och lite jobbiga år (som 2020-2021) just de år när det är lite mörkare och på så vis lättare att hitta sin gnista. Att känna sig lite vilsen kan faktiskt vara bra. Det skalar bort allt det där onödiga bruset som många av oss har i våra liv. Det ger oss en chans att låta vår gnista lysa starkt igen. Även om den vilat en stund, så kommer gnistan tillbaka om du ger den lite plats och kärlek.

Konsten att packa ihop

Häromdagen så funderade jag på det där med att “wrap things up”, något jag definitivt gjort många gånger både med flytt till annat land, flytt till nytt boende och att avsluta ett jobb. På ett konstigt sätt så trivs jag med att fysiskt eller metaforiskt “packa ihop” och göra mig redo för nästa steg eller resa. Kanske lite extra mycket nu i pandemin då man inte kunnat göra så mycket äventyrligt eller nytt alls.

Ett exempel:

Nyligen fick jag veta att min nuvarande tjänst blivit uppsagd på grund av omorganisation (säkerligen relaterat till pandemins effekter). Här i Australien så är uppsägningstiden väldigt kort, så jag fick bara 2 veckor på mig, vilket definitivt är kortare än man skulle önska. Lite tråkigt såklart att leta jobb på en arbetsmarknad där många är i samma situation efter ett tufft år, men när min största besvikelse lagt sig så insåg jag hur jag ändå på något sätt mår bra av att få sätta ihop en handover till dem som får ta över och lämna saker och ting så organiserat och hjälpsamt som jag kan.

Om du följt bloggen och min nya YouTube kanal ett tag så är det säkert ingen överraskning att jag tycker om minimalism, organisation och att rensa ur. Även om man inte alltid får så lång tid på sig som man kanske önskat, så är det rätt fantastiskt vad man kan hinna med när man måste packa ihop och lämna någonting. Parkinsons Law säger att  “Work expands so as to fill the time available for its completion.”, eller enklare förklarat att något tenderar att ta den tid man har tillgängligt för att göra det. Till exempel, om man har 2 månader att göra en handover eller skriva en uppsats så lyckas man ofta fylla den tiden, men om den måste vara klar på 2 veckor så löser man oftast det. Kanske inte till högsta detalj och standard, men det blir gjort inom den tid man fått.

Ofta när saker och ting förändras (speciellt om det händer fort) så brukar jag försöka påminna mig att:

  1. Man kan inte kontrollera allt. Ett organiserat och enkelt liv för mig handlar mest om att vara medveten om hur jag hanterar/möter förändringar, även om jag kanske inte fått välja själv (som till exempel med min uppsägning). Kontroll är inget att eftersträva, utan snarare att fokusera på inre trygghet och vetskap att oavsett vad som händer så kan man hantera det.
  2. Det är helt OK att känna sig stressad, ledsen och orolig samtidigt som man kanske är glad och förväntansfull. Att lämna ett jobb innebär ju att något annat väntar runt hörnet. Ovisst såklart, men spännande också. En resa eller flytt innebär ju att man måste säga hejdå till personer och platser man tycker om, men samtidigt att det finns nya upplevelser, vänner och äventyr som väntar.
  3. Så länge jag gör så gott jag kan så räcker det. Jag (och säkert många av er läsare) har lite perfektionist tendenser, vilket ofta kommer fram när man ska avsluta något. Det är viktigt att komma ihåg att man kan bara göra så gott man kan med den tid och de resurser man har. Att försöka hinna precis allt är inte realistiskt eller hjälpsamt.
  4. Lär dig att be om hjälp. Lite relaterat till den inre perfektionisten kanske, men jag får ofta påminna mig själv att det är helt okej att delegera och be om hjälp. Det är faktiskt ett bra tecken på självinsikt och styrka att kunna låta andra hjälpa till men packning, handling, praktiska saker och arbetsuppgifter.

För dig som ska resa eller flytta

Ifall du ska ut och resa/flytta någonstans nu eller när pandemin lagt sig så kanske du vill ta hjälp av:

Hemlängtan 3.0

Med allt som hänt i världen under 2020 och såhär långt under 2021 så har hemlängtan fått en helt ny betydelse för mig. Jag försökte sätta ord på det härom dagen när jag försökte förklara för Paul (han har aldrig bott så långt från sin familj och närmsta vännerna) och jag insåg att det finns så många olika stadier av hemlängtan. Kanske någon av er läsare känner igen sig?

  • Hemlängtan 1.0. Detta var den typ av hemlängtan jag ofta kände under min första tid utomlands. De första månaderna är allt är nytt och spännande, men det är mycket praktiskt att fixa med jobb, boende, bank och allt annat som tillhör att organisera sitt liv. Jag minns att jag ofta slogs av känslan “Vad håller jag på med?“. Att vara långt bort innebär att man blir ganska på att hitta kreativa lösningar på problem, men ibland önskade jag att de som förstår och känner mig bäst fanns närmare och kunde ge mig en stor kram eller på något sätt dela upplevelsen med mig. I början på en ny plats kan det växla mycket hur mycket och ofta man hörs, beroende på hur man mår och hur svårt det är att etablera sig.
  • Hemlängtan 2.0. Denna typ av hemlängtan sätter i mitt fall in efter något år eller två på en ny plats. Jag har jobbat mig igenom de första praktiska stegen och byggt en vardag och ett “vanligt” liv. Hemlängtan 2.0 för mig är mer en underliggande sorg/saknad att ha hjärtat och min identitet på två ställen. Jag har inte valt att bo långt bort för att på något sätt “straffa” de som betyder mycket för mig, utan för att det är den plats jag känner mig mest hemma på rent fysiskt och livsstilsmässigt. Och det är en sorg att de ligger så långt ifrån varandra, vilket innebär att man alltid missar något viktigt förr eller senare. Jag har missat flera möhippor, begravningar, bröllop, födelsedagar och andra speciella tillfällen och även om jag gör så gott jag kan med att skicka presenter och vara delaktig via video så kommer det aldrig att vara samma sak.
  • Hemlängtan 3.0. Det som jag personligen känner just nu – den stora ovissheten. I de två tidigare versionerna så har det funnits möjlighet att planera för nästa gång man ses och på olika sätt styra hur stark hemlängtan blir. Men den nuvarande situationen i Sverige vs. Australien med pandemin så är det extremt ovisst när gränserna öppnar igen och när man kommer att kunna resa för semester. Mitt mantra just nu är att “det blir som det blir, vi tar en dag i taget“. På många sätt så känns det som tomma ord, då jag älskar att drömma, planera och resa. Visst förstår jag att vi alla måste ta vårt personliga ansvar just nu och hålla oss på en plats tills saker lugnat ner sig, men det känns ändå svårt. Jag upplever en helt annan sorts sorg än version 2.0 och den sitter djupare på något sätt.

Jag är innerligt tacksam för teknik och möjligheten att kunna prata gratis med vänner och familj, oavsett var de befinner sig. Men under tid när jobba hemifrån blivit standard och att träffas in person har varit sällsynt även här lokalt, så kan jag inte låta bli att känna mig ledsen ända in i själen för den stora ovissheten. Självklart tar vi oss förbi det här, men det betyder inte att vi inte kan vara ledsna och besvikna under tiden.

PS: Om du har tokhemlängtan just nu (oavsett hur långt bort från dina nära du är) så har jag skrivit om det innan och delar med mig några praktiska tips i det här inlägget. Själv lagar jag en hel del svensk mat (mest husmanskost) just nu för att hålla hemlängtan lite i schack.

När det inte blir som man tänkt

Att 2020 har varit ett konstigt år håller nog de flesta med om. Här i Australien hade vi hemska skogsbränder som härjade här i sydöstra delen av landet och började runt den här tiden förra året. Centrala Melbourne stank av rök och det var svårt att andas när man gick ut, trots att vi var rätt långt från de värsta bränderna.

Sen fick vi en liten andningspaus i februari innan viruset tog över från mars och framåt. Jag började ett nytt jobb i slutet av mars och har jobbat hemifrån sedan dess. De flesta av mina kollegor har jag bara träffat genom en dataskärm.

Sverige och Australien har ju haft väldigt olika approach och det har upprört många på en herrans många olika sätt. Jag har inget intresse av att ge mig in i den debatt som jag sett rasa på vissa sidor på Facebook och andra sociala medier. Vem som gjort rätt och vem som gjort fel känns som en väldigt subjektiv sak, allt beror ju på det man själv ser från sin synvinkel plus de fakta man väljer att lyssna på. Det finns fakta och forskning som styrker många olika argument.

Det jag är mer intresserad av är den underliggande oron som drabbar oss alla när vi inte har kontroll över hur något utvecklar sig. Jag har själv känt det mycket över de senaste månaderna. Alla obekväma frågor som ploppar upp nästan varje dag. När kan jag åka hem till Sverige och hälsa på? När kommer Australien tillåta turister igen? Kommer vi att kunna åka på bröllopsresa om vi gifter oss nästa år? Tänk om mina föräldrar blir sjuka, vad gör jag då? Och så alla de där andra frågorna. Tänk om viruset kommer tillbaka till Melbourne igen? (vi har nu haft över 28 dagar utan några nya fall) Hur länge ska vi behöva leva i en vardag med munskydd och avstånd? Tänk om någon jag känner blir sjuk? Vad kommer hända med samhället/ekonomin/våra jobb?

De flesta människor tycker om att ha kontroll över sitt liv och sina omständigheter (jag är inget undantag!). Samtidigt så är det extra viktigt att komma ihåg att det enda jag har full kontroll över är vad jag väljer att göra och hur jag väljer att reagera på det som händer runtomkring mig.

Det är så lätt att försöka påverka andra och sen döma dem i hemlighet (eller via arga kommentarer på sociala medier) när de inte gör som vi tycker att de borde. Det är helt mänskligt att vi gör det, men speciellt när man är så långt bort så är det inte särskilt hjälpsamt. En av mina coacher sa till mig för flera år sedan att en bra fråga att ställa sig när man blir arg eller upprörd och vill ge svar på tal är “Is it kind? And is it helpful?”. Ibland måste man självklart ha de där tuffa diskussionerna, och ibland måste man bara lära sig att släppa det som vi inte kan påverka så mycket som vi tror.

Jag väljer att avsluta 2020 med att försöka vara snäll mot mig själv och de omkring mig. Vi är många som är trötta, ledsna och lite förvirrade på grund av det år vi haft. Istället för att tävla vem som haft det värst eller vem som gjort mest fel, så försöker jag vara förstående och stöttande. Vissa dagar är det lättare än andra dagar såklart, men det hjälper mig att se möjligheterna.

Tänk så härligt det kommer att bli när vi väl kan resa internationellt och krama om de vi saknar! Det kommer ta ett tag, men när vi släpper kontrollen och fokuserar på den vi kan påverka så blir det definitivt lättare.

Att resa, plugga eller flytta till Australien

Ja kära läsare, ni har säkert märkt att det blivit mycket glesare mellan inläggen här i bloggen, och anledningen är helt enkelt att jag har lite för mycket med jobb, mitt eget företag och annat i livet för att hinna skriva här också. Och samtidigt så har jag inte velat säga hejdå till bloggen, för jag har ju ändå skrivit här regelbundet ända sedan jag kom till Australien 2010 (här hittar du en hel del inlägg från mina första månader i Australien om du är nyfiken).

Så vad gör man då när man inte vill säga hejdå helt och hållet. Jo man tar en långpaus och låter denna blogg ligga kvar precis som den är. 🙂

Under dessa 7 år har jag ju samlat ihop en hel massa inlägg om diverse olika saker, så jag tänkte sammanfatta en hel del av de tipsen här nedan för dig som kanske är på väg till Australien och behöver lite tips och råd:

  1. En massa allmänna tips att tänka på när du planerar din flytt/resa hittar du via den här länken.
  2. En allmän, men bra packningslista för din långresa kan du hitta här.
  3. Öppna bankkonto i Australien kan du göra online redan innan du kommer hit via den här länken.
  4. Mitt webinar (på engelska) om att hitta jobb i Australien kan du lyssna på gratis via den här länken.
  5. Om du behöver föra över pengar mellan Sverige och Australien så undvik att använda din bank, utan följ istället instruktionerna i detta inlägg.
  6. Hur det funkar med körkort i Australien kan du läsa mer om via den här länken.
  7. Hur sjukvården i Australien fungerar kan du läsa mer om här.
  8. Tips kring säkerhet, försäkringar och support under tiden du är borta har jag skrivit om här.

Kring mer känslomässiga saker som jag skrivit om räknar jag bland annat diskussionen om att återvända hem.

Jag kan även varmt tipsa om bloggvännen Anders på Swedes in Australia som har en massa bra tips för dig som ska jobba, plugga eller resa i Australien.

Emmy_P_267

Slutligen vill jag säga stort och varmt TACK till alla er som följt min resa, kommenterat, frågat och på olika sätt bidragit till att denna blogg fortsatt och växt under årens lopp.

Om ni vill fortsätta följa mig just nu får ni hemskt gärna göra det via The Bridge Coaching på Facebook eller prenumerera på min coachingblogg som kommer ut en gång i veckan.

Nu är det dags för mig att jobba vidare med att hjälpa expats och andra klienter att skapa förändring i sina liv och fortsätta följa sina drömmar!

Stor kram och allt gott för din resa, oavsett vart den bär!

Emmy

Present till mamma!

Ibland är det lite förvirrande med mors dag och andra högtisdagar då de ibland ligger på olika datum i Sverige och Australien. Oavsett om du firar mamma på svenska mors dag (söndag 28 maj) eller Australiensiska mors dag (söndag 14 maj) så har jag en finfin och lite annorlunda present som du kan ge din mamma som tack för allt hon har gjort för dig!

Speciellt för mors dag så erbjuder jag en timmes karriär- eller life coaching session för bara $99 – ca 650 kr (i vanliga fall tar jag $200). Då får du också ett värdebevis (se bilden nedan) som du kan skicka till din mamma!

Coaching sessionen kommer hållas via telefon/Skype/videokonferens och måste användas senast den 24 november 2017.

Emaila mig via hello@thebridgecoaching.com.au senast söndag den 28 maj för att köpa ditt värdebevis eller om du har några frågor!

Mothers Day gift card Sweden

När man behöver lite hjälp på vägen

Som många av er läsare redan vet så jobbar jag sedan 2013 som lifecoach och hjälper människor från alla möjliga länder att flytta till ett nytt ställe och landa på fötterna på andra sidan.

Förra året så körde jag även igång med ett coachingprogram speciellt för dig som sitter fast i karriären och inte är helt säker på vilken riktning du vill fokusera mot. Det bästa är att du inte behöver vara i Melbourne eller vara intresserad av att flytta utomlands för att hänga på detta program!

I programmet ingår individuella coaching sessioner (via Skype, telefon eller liknande) plus access till vår specialbyggda onlineportal med videos och en massa resurser för att hjälpa dig på vägen. Jag har coachat klienter på både svenska och engelska, så du kan själv välja vilket språk du är mest bekväm med.

Om du är nyfiken på att läsa mer så finns det en hel del gratis resurser på min hemsida plus att jag bloggar varje vecka om olika ämnen kring transitions and change.

Google+

Hejdå farmor

I fredags begravdes min älskade farmor hemma i Sverige. Jag gick inte på begravningen då det är väldigt långt att åka, men minns henne ändå. Köpte en vas blommor, tände ett ljus och mindes allt fint hon gjort för oss. Ibland är det så nedrans jobbigt att vara långt borta…

Annars var helgen lugn och fin. En biltur ut på landet med en vän. En lång cykeltur med goa vänner. En kort hike uppför 1000 steps här utanför Melbourne. När våren kommer är det skönt att vara utomhus och speciellt när man är lite fundersam och känslosam.

Sov gott älskade farmor, vi ses i Nagijala.

Mitt första online webinar på svenska!

Om du funderar på en ny karriär, stor flytt eller en annan stor förändring i livet så se till att vara med på mitt gratis online webinar på svenskatisdag den 15 november kl 19 (svensk tid).

Vad vi kommer att prata om:

Hur kommer det sig att vissa personer kan förändra en hel massa saker snabbt och energiskt, medans andra tar lång tid på sig och kanske aldrig kommer till skott? Oavsett om det handlar om karriär eller livet i allmänhet så är det så lätt att säga “Jag orkar inte nu, vi tar det sen“.

Under de 3 år jag arbetat som coach och studerat olika typer av beteende på nära håll, så har jag märkt att det oftast handlar om två stora hinder:

  • Vad vill jag ha istället? Många kan beskriva väldigt detaljerat vad de INTE vill ha, men väldigt få personer kan tydligt artikulera vad de vill ha istället. Hjäran är som en spårhund – betätta vad du inte vill ha och den letar febrilt efter fler saker vi inte vill ha. Formulera med tydlighet vad du vill istället och spelplanen blir helt annorlunda.
  • Hur gör jag för att komma dit? Om/när du lyckats beskriva vad du vill ha istället så känns det ofta stort, svårt och alldeles för komplicreat. Så vi parkerar det hela ett tag – oftast alldeles för länge.

Varje person är unik i hur de fattar beslut och tar sig an (yrkes)livet, men ofta så fastnar vi på ungefär samma ställe och vet inte hur vi ska göra för att hitta passionen, drivet och drömmarna igen.

I detta GRATIS online live webinar så kommer jag att dela med mig av en hel massa tips om hur du kan göra för att hitta dina styrkor och använda dem för att bygga den karriär och det liv du vill. Du kan lyssna och titta på webinaret från din smartphone, surfplatta, dator eller vanlig telefon från var som i världen. Vi kommer bland annat att prata om:

  • Min historia och hur jag hamnade i Australien (via USA och England) med en hel massa olika jobb och lärdomar i bagaget.
  • Min steg för steg metod för att kartlägga dina styrkor och sätta specifika mål för att nå dit du vill.

Du kan anmäla dig gratis här, men jag har begränsade platser tillgängliga, så se till att vara snabb!

PS: Dela gärna länken med familj, vänner eller kollegor också.

sunset-hands-love-woman-large