Andra sidan

En envis tanke som dök upp igår. Utlandslivet har många sidor. Kan detta månne vara hur utlandslivet påverkar dem som stannar kvar därhemma?

Vad ska du dit att göra
Varför måste du trilskas så
När alla andra växer upp
Varför står du bara och tittar på

Det är väl bäst att inse
Livet är inte roligt jämt
Ibland måste man jobba vidare
Istället för att söka efter det som är okänt

Det river hål i hjärtat
Var gång du ger dig av
Kan du inte bara stanna
Du måste lära dig att möta livets alla krav

Du ringer hem och gråter
Vi pratar om saknad och det ger lite tröst
Men nästa gång vi ses känns fjärran
Det dröjer fram till nästa höst

Du vet nog redan
Att du är så älskad av oss här
Vi önskar dig all lycka
Fast helst utan avståndet och dess eviga besvär

Det liv du har valt
Får jag nog ta och finna mig i
Men van vid dina tokigheter
Det kommer jag nog aldrig helt att bli

Om bortabrabloggen

Swede who have travelled and moved a lot over the past 12 years, to finally end up in Melbourne, Australia. Has a passion for travelling, life coaching and supporting others on their adventures at home or overseas.
Det här inlägget postades i Dikter, Livet som utlandssvensk, Tankar och känslor. Bokmärk permalänken.

11 kommentarer till Andra sidan

  1. Boel i Sydney skriver:

    Sa otroligt bra skrivet! Tankte pa min mamma nar jag laste det har 🙂

  2. Maria Skytt skriver:

    Du har verkligen talang för det här med att skriva och fånga en känsla! Kram!

  3. dianasdrommar skriver:

    Åh, så bra skrivet kram Diana

  4. Annika skriver:

    Vackert skrivet!! Kram

  5. ankan67 skriver:

    Vackert skrivet!! Ha en fin dag. Kram

  6. Rebecca skriver:

    Ah, jag vet inte ens om jag vagar tanka sadar, da mar jag alltfor daligt. Men visst ar det sant.

    Jattebra skrivet!

  7. Freja skriver:

    Låter som om du vet precis hur de du lämnat kvar i Sverige känner 😉 Jag tror nog att du oxå växer upp och lär dig möta livets alla krav, kanske i större grad än de som stannar hemma, men det är inte alltid lätt att se saker ur ett annat perspektiv än det man är van vid… Jag hade en kompis som flackade runt och säsongsarbetade inom turistbranschen under många år både i Sverige och runt jorden. Spännande och utvecklande så klart, men när hon kom hem behandlade hon oss som var kvar som om vi inte utvecklats alls, vilket också var frustrerande. Jag utbildade mig, gjorde lumpen, provade många olika yrken, men i hennes ögon hade jag inte gjort något alls, bara suttit hemma och väntat på att hon skulle komma hem… Så det kan vara dubbelriktat det där med att se vad som händer i sitt eget liv och förstå att det även händer saker i andras liv, deras liv står inte stilla bara för att jag inte är där och ser dem utvecklas. Oavsett vilken väg man väljer så ställs man inför livets krav på ett eller annat sätt, sen är det upp till var och en av oss att hantera kraven…Både du och jag har just nu ganska tuffa krav att hantera, du dessutom i större utsträckning än mig eftersom ditt visa hänger samman med ditt jobb.. Väldigt tankeväckande och bra skrivet!

  8. Lina skriver:

    Åh vad bra skrivet! Känner ett stygn av dåligt samvete och tårarna bränner innanför ögonlocken så här mitt på lunchen….

  9. Åh den gick rakt in i hjärtat! Igenkänningsfaktorn är stor!

  10. Jag håller med de andra, otroligt bra skrivet. Och jag fick också tårar i ögonen. Vad har jag egentligen gjort mot dem där hemma… 😦

    Hälsningar
    Yohanna

  11. mon104 skriver:

    Ohh, vackert! Och en väldigt klok kommentar av Freja. Ungefär det hade jag också tänkt skriva.

    Kram

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s