Julklappsnoja

Julklapparnas vara eller icke vara blir en diskussion varje jul. “Nästa år ska vi minsann inte köpa så många till barnen” eller “Vi kan väl sluta upp med julklapparna helt för oss vuxna?” Konceptet att köpa presenter till familj och vänner är en gigantisk industri förenat med så många trevliga känslor, men lika många skuldkänslor. Över pengarna man lagt, vilka man ska köpa till och hur mycket det ska/bör kosta.

Jag tycker inte om konceptet julklappar. Jag köper aldrig dyra klappar och om jag ger bort presenter i allmänhet så försöker jag att lägga en personlig tanke i det. En personlig text eller något annat litet som jag vet att personen i fråga kommer att bli glad av. Ibland är det faktiskt bättre att ge någon en stor kram än en chokladask till. Men detta är såklart min personliga uppfattning, och jag förstår att det finns många som älskar att handla, slå in och ge bort vackra saker till de människor de tycker om.

Eftersom jag bor utomlands sedan ett tag, så känner jag att de gånger jag haft möjlighet att åka hem över jul, så är resan julklapp nog till både mig och familjen. Det faktum att vi är tillsammans i sig är långt mycket mer värt för mig än något annat. I år får vi vara tillsammans i tanken istället, men tack vare skype och bloggen så ska det nog gå bra ändå.

Och för alla presenter som byter händer världen över under julhelgen så är det väl viktigast att glädjas över tanken bakom den. Att någon tycker om dig och tänker på dig. Att de trodde att just detta skulle göra dig glad. Inte vad det kostade eller exakt hur användbart det är.

Jag har valt att skänka nästan hela årets julklappsbudget till UNICEF. Välgörenhet må kanske inte vara lösningen på alla världens problem, ej heller når den alltid fram till dem som verkligen behöver den. Men tanken bakom den, att göra livet drägligare för någon som har det svårt är i alla fall en gåva god som någon.

Man behöver ju såklart inte bli helt extrem och ge upp julklappar helt och hållet, speciellt inte om man har små barn som älskar jul och tomten. Men ibland kanske det kan vara bra med lite perspektiv på gåvocirkusen. Kanske ett sparkonto för framtiden (och eventuellt några långresor) samt en liten symbolisk present är bättre för barnen/barnbarnen i det långa loppet? 🙂

4 thoughts on “Julklappsnoja

  1. Håller helt med i vad du säger och riktigt snällt av dig att lägga en stor del av din julklappsbudget till UNICEF!

    Julen för mig är den tiden där man samlar ihop familjen och bara njuter av varandras sällskap. Själva julklappsöppningen är självklart en del av hela “mysfaktorn” men vi brukar alltid ge saker som betyder någonting för varje person, istället för att kolla hur mycket allt kostar! 🙂

  2. Jag lägger inte stora pengar på julklappsinköp särskilt inte efter att jag blev ensamstående.
    Mina barn förstår till fullo och kräver inget orimligt.
    Fint att skänka bort julklappspengarna!
    Ha det bäst!
    Kram

  3. Snygg header!
    Lite mycket blir det lätt, speciellt för oss som har barn. Sitter just med UNICEFs julkort, både de vanliga och de som ger ett antal påsar vätskeersättning till nödlidande barn. På så vis för julhälsningarna en djupare mening.

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out /  Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out /  Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out /  Change )

Connecting to %s