Hemresan – vännerna

Sin familj träffar man ju oftast ganska naturligt när man är hemma. Ofta så bor man ju hemma hos föräldrar eller syskon en del av sin vistelse och får därmed ett hyfsat “mättande” umgänge. Vardagstid, frukost och trädgårdshäng.

Med vännerna blir det ju då genast lite mer planerade. Ekvationen tid som ska lösas. Hur länge kan man ses och vilka får plats i den ekvationen. För hur man än vänder sig så är ju tiden därhemma densamma. Ekvationen total tid i hemlandet – familjehäng – restider = vänskapsumgänge. Jag skrev ju lite tips häromdagen om hur man bäst förvaltar sin tid under sin visit hemma. Följde faktiskt mina egna goda råd denna gång och bokade hyfsat tidigt in en långhelg med underbara töserna från gymnasiegänget i Kalmar och en helg med härliga gänget från Högskoletiden på västkusten. När jag hade det klart kunde tiden där emellan vara hyfsat spontan för umgänge med andra vänner/familj.

Gamla gymnasiegänget, som ironiskt nog går under smeknamnet “familjen”, är en härlig hoper tjejer som alla valt ganska olika vägar här i livet. Vi har rätt många yrken representerade i gänget, och de flesta har också bott/rest/pluggat en del utomlands. I dagsläget är det dock bara S (som gästbloggat hos mig tidigare) och jag som är besvärliga och bor utomlands.

Vi hann dock kort återuppleva våra galna festdagar från gymnasiet med en förfest hos fina M på Öland (där det serverades underbart god paj, sallad och en snaps efter maten. Såna finesser sysslade vi ju knappast med på gymnasiet, då var det billigt skitvin och chips som gällde). Sedan begav vi oss till Strand i Borgholm för att lyssna på livebandet “No Tjafs” (jag skrattade i typ 10 minuter åt detta festliga namn), köpa drinkar och shots för halva priset och sedan dansa loss ordentligt. Jag dansade dessutom så glatt att jag knappt märkte att halva troppen försvann en bra stund för att äta middag nr två. Men jag fick ändå lov att köpa en burgare och väldigt kladdiga strips, dränkta i vitlökssås, innan vi åkte hem. 🙂

Såhär mycket skrattade jag åt "No Tjafs". Men sen slutade jag skratta och började dansa istället!

Resten av tiden med dessa härliga damer spenderades fikandes, vindrickandes, snackandes, ätandes, och loppis-shoppandes. Rätt många vuxenpoäng på det, men det är väl bara att inse att man inte är 19 år gammal längre. Även om vår (okej jag erkänner, jag menar min) humor kanske ligger på den nivån.

Efter dessa intensiva dagar styrde jag kosan mot västkusten och mötte upp med töserna från högskoletiden i Halmstad. Vi mötte upp hemma hos en kompis för grillning och snack. Himla kul att träffa dem allihopa och jag fick även träffa senaste tillskottet i gänget, nämligen supersöta lilla M som föddes förra sommaren. Hon är mamma S upp i dagen, och det ska bli kul att få följa hennes uppväxt! Fina vännen E väntar ju också tillökning i början på nästa år, hoppas jag får träffa det lilla miraklet nästa sommar!

Vi gjorde också en liten utflykt till märkliga, men häftiga Ladonien på Skånekusten. Hade aldrig hört talas om det innan, men det var ett kul besök med fin vandring på vägen dit. Besök dit rekommenderas absolut (men det kan vara bökigt att ta med alltför små barn som inte orkar gå hela vägen själva).

Märkligt bygge - Ladonien

Mellan besöken med dessa härliga gäng människor så hann jag också möta upp med andra fina vänner. Lyckades även övertala en hel del av dem att försöka få till en resa till Australien. Hoppas nu att det blir många som kommer på besök. 🙂 Extra stort tack till söta J som både gav mig husrum och skjuts till flygplatsen!

Kontentan är ju att det underbara med att träffa riktigt goda vänner är att det inte spelar sådär jättestor roll hur mycket man hörs mellan gångerna man ses. Även om det såklart är kul att vara lite uppdaterad på hur folk har det. Men när man väl ses är det som att tiden stått lite stilla och ingenting har rubbat den där djupa vänskapen som man delat så länge. Visst finns det en hel del att snacka ikapp om, men samtidigt så finns lugnet och tryggheten där i botten. Man behöver inte förklara den man är och det man gör. Man kan bara få vara sig själv. Utan krusiduller. Helt underbart.

Ja det var vännerna det. Men hur var de där bloggträffarna jag fick till? Det berättar jag mer om i nästa inlägg!

3 thoughts on “Hemresan – vännerna

  1. Jag tänkte på det, när vi satt ALLIHOPA hemma hos E och C o grillade, lilla M sov gott i sängen, ett ögonblick av ren lycka o glädje (ovetande om hur hemskt allt i Norge skulle bli)! Tack Emmy för att du kom hem o gav mig den kvällen! Kram

  2. Jag håller med Sofie, det var en underbar kväll. Ser fram emot fler sådanna framöver. 🙂
    Kram

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out /  Change )

Google photo

You are commenting using your Google account. Log Out /  Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out /  Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out /  Change )

Connecting to %s