Framme i Melbourne!

Hej pa er!

Efter vecka med svackor i energinivan och halvtaskigt vader ar vi nu framme i soliga Melbourne. Alskar redan den har stan. Stor, men inte for stor, cafeer overallt, massa sprak och nationaliteter i en salig rora = my kind of place!

Intervjun bekraftad till tisdag formiddag. vet fortfarande inte exakt vad for jobb det ar mer an att det ar projektledarbaserat. Far val gora som jag brukar, ga dit med oppet sinne och se hur det gar.

Logiken bakom att jag vill jobba i Melbourne kanske ni ar nyfikna pa forresten? =) Jag var forst sugen pa att komma tillbaka och jobba i Sydney, och trots att det ar en fantastiskt vacker stad (med underbara salsaklubbar) sa kande jag mig ganska fardig med Sydney nar jag val akte darifran. Pratade med min fd chef (hon som jag har intervjun med pa tisdag) och hon delar sin arbetstid mellan Sydney och Melbourne, och har darmed en hel del kontakter pa bada stallena. Jag bad henne halla utkik pa bada fronter om det kom upp nagot, men att jag skulle foredra Melbourne. Och sa ringde hon helt enkelt upp for nagra veckor sedan och fragade om jag var intresserad.

Flyt kanske man ska kalla det. Men jag forsoker att inte bli for exalterad innan jag traffat dem och vet lite mer. Men magkanslan kanns bra an sa lange, och det ar ju det man far kora pa!

Skickar er en stor kram darhemma!

Upp som en sol…

…och sen kanslomassig krachlandning. Vaknade i morse pa uselt humor. Regnet trummade pa husbilstaket. Regnet gor att inspirationen att turista ligger ratt lagt, och toppat med ett daligt humor kan ni ju sjalva rakna ut hur roligt det ar. Jag vill stanna en natt till pa vandrarhemmet, mest for att ha lite andra manniskor omkring mig, men S vill promt spara pengar. $12 natten ar dock inget orimligt pris for vandrarhem tycker jag (vi betalar bara for att lana dusch och kok, och att parkera var husbil utanfor).

Men men… Jag orkar inte riktigt tjafsa mer. Vill mest komma till a) en solig strand dar jag kan ligga ensam med min bok och rata ut mina roriga tankar eller b) Melbourne och ett stort vandrarhem dar jag kan forsvinna in i mangden en stund.

Pafrestande ar ordet. Jag vet att jag inte ar en enkel manniska att resa med alla ganger och jag vet att jag inte har varldens basta morgonhumor. Och gudarna ska veta att det ar svart att resa sa nara inpa varandra.

Ar i Warrnambool pa kusten nu, dar Great Ocean Road tar sin borjan. Hoppas solen kikar fram mer och att det varmer upp lite, just nu ar det “bara” runt 20 grader, vilket ar ovanligt kallt for denna tiden pa aret, borde namligen vara sommar och ungerfar samma vader som runt medelhavet i juni. Men vadrets makter verkar ju ha kastats om ratt rejalt runtom jorden, sa vi far val sta ut helt enkelt!

Tusen tack till alla er fina lasare, era kommentarer far mig att orka just nu! Karlek till er alla!

En forvirrad dag…

Good morning to you all!

Dromde konstigt hela natten. Rora i huvudet. Glad for intervjun, men forvirrad infor vad som komma skall. Svarade pa L’s email, men angrade mig sa snart jag tryckt pa “send”. Skrev att jag inte vill traffa honom igen, men ar inte sa saker pa att jag verkligen menade det. Sen dromde jag i en enda rora hela natten. Forsoker halla humoret uppe trots forvirring, och lyckas hyfsat an sa lange.

Bilkorningen ar iaf rolig aven om vadret inte ar det basta. Ar nere pa Limestone Coast nu, sydkusten mellan Adelaide och Melbourne, otroligt vacker kustlinje! Kanner mig snart mattad pa alla intryck dock, efter 4 manadar pa konstant resande fot flyter alla intryck mest ihop mot slutet. Men det ar en fantastisk upplevelse och jag ar sa tacksam for att jag later mig sjalv folja mitt hjarta!

Nog dravlat har, vi hores snart mina vanner!

Mot Melbourne!

Har hander det grejer! =)

Kom precis hem efter en 2-dagars tur pa Kangaroo Island, dar vi har paddlat kajak, sett sota koalor och kangrur, druckit vin, akt sandboard (tank er en snowboard pa sand) och mycket annat. Otroligt vackert stalle med ett valdigt rikt djurliv.

Imorgon bitti ska vi hamta en husbil jag och S har hyrt for en vecka som ska ta oss till Melbourne via Great Ocean Road. Ska bli grymt kul att fa kora bil igen!

Och dessutom har jag fatt intervju bekraftad for 21 december i Melbourne. Kanns som att allt rullar pa ganska bra just nu, aven om det ar rorigt i skallen. Fick ett irriterande mail av L dar han forsoker be om ursakt. Vet inte riktigt vad jag tycker om det. Rorigt var ordet, men jag kor mitt race och ser vart jag hamnar helt enkelt!

Far se nar jag hinner blogga nasta gang. Karlek till er gott folk!

Bilduppdatering!

Tjejligan i Darwin

Hostel i Darwin by night

Darwin waterfront

Devils Marbles pa vag till Alice Springs

Jag vid Devils Marbles

Dingo

Yogapose vid Kings Canyon nara Ayers Rock

 

Rod sand och bla himmel, sa enkelt men anda vackert!

 

Ayers Rock strax innan solnedgang

 

…och vid soluppgangen

 

Ayers Rock up close

 

Opalgruva i Coober Pedy

 

Konstiga okenblommor

 

Underjordisk kyrka i Coober Pedy. Det blir sa varmt har under sommaren att man bygga halften av stadens byggnader under marken…

 

Underjordiskt hem i Coober Pedy

 

Mer bilder kommer sa fort jag har tid!

Kram till er alla!

Den otillrackliga kanslan av hjalploshet

En fundersam dag idag. Lite kanslomassig berg och dal bana (inte ovanligt i min varld). Kanner ett behov av att ventilera en sak som kanske manga kanner igen, men som blir an mer extremt nar man ar langt borta fran sitt hemland.

Livet ar sannerligen inte alltid latt, och da och da nas man av daliga nyheter fran nara och kara. Det behover inte vara nagon forskrackligt for att man anda ska kanna allvaret komma krypande och lagga en kall obehaglig hand pa ens axel. Flera ganger under mina ar utomlands har jag fatt nyheter hemifran som varit fruktansvart upprorande. Och inget ar sa tungt som att veta om att nagon man alskar hogt ar i knipa och det finns ingenting man kan gora for att hjalpa till.

Myntets andra sida ar ju saklart att befinna sig i narheten av en person som mar daligt och bara hjalplost kunna se pa nar nagon inte vill ha ens hjalp. Det ar ju fragan vad som ar varst, att finnas nara och inte kunna hjalpa. Eller att forsoka na fram till nagon fran andra sidan jorden nar de behover en som mest. Formodligen ar det lika plagsamt.

Jag mar fruktansvart daligt nar jag nas av nyheter hemifran som uppror. Kanner mig skyldig  och egoistisk for att jag ar sa langt bort. Skickar sa mycket karlek och energi jag kan genom sms, telefon och mail. Men kanner mig anda sa otillacklig. Sa fruktansvart liten och maktlos.

Daliga nyheter ar alltid daliga nyheter oavsett vart man befinner sig nar de levereras. Men den sida av myntet jag sett mest av plagar mig ratt ofta. Hur kan man hitta balansen over var man trivs och vad man borde gora? Krav jag satter pa mig sjalv, och ar plagsamt medveten om. Men likaval ar de kvar som en tung ryggsack pa mina axlar.

Vad tycker ni lasare om detta?

Skickar en stor karleksfull kram till er allihopa!

Chilling in Adelaide

Hej bloggen!

Da var vi framme i Adelaide efter en lang harlig natts somn (nja, nan timmes slumrande snarare) pa greyhound bussen. Kom fram kl 6 i morse och gick direkt till vandrarhemmet och slocknade pa en soffa utanfor receptionen tills den oppnade vid 8. Att resa ar minsann inte alltid sarskilt bekvamt…

Nu ska vi ladda batterierna lite i Adelaide, och sa smaningom kolla upp hur det funkar att hyra en husbil och ta oss till Melbourne. Blir nog har nagon dag eller tva for att fixa allt och sen on the road again! Hoppas pa att vara i Melbourne om ungefar en 10 dagar.

Sen har jag aven lite nyheter om mitt ev forlangda jobb och visum har i Australien. Hade mer eller mindre gett upp att fa tag i min gamla chef eftersom hon aldrig var antraffbar pa telefon, och efter ett antal obesvarade email hade jag mer eller mindre borjat stalla in mig pa att aka till Nya Zealand i januari och se hur livet artar sig (min vanliga livsstrategi med andra ord). Harom dagen (da jag som tur var befann mig i en ort med mobilmottagning) sa ringde hon och ursaktade sa mycket att hon inte varit kontaktbar, men att hon nu hade en ny roll pa gang, som hon tankte skapa enkom for mig. Projektledarroll i en ny mediaavdelning, och hon behovde bara kolla av med budget och personalavdelningen om denna roll skulle kvalificera for mitt visum. Jag ska in pa intervju med henne och den tilltankta chefen nar jag kommer till Melbourne sa far vi val se hur det gar. Jag brukar dock klara mig bra om jag val kommer till intervjun, sa ni far knipa med tummar och tar for min skull!

Annars inte mycket att rapportera mer an att jag kanner mig ratt sliten. Trott pa att ha folk sa nara inpa mig hela tiden. Jag tror helt enkelt jag behover gora nagot helt for mig sjalv for ett tag, och jobb i Melbourne skulle passa mig perfekt just nu. Men om det ar meningen att jag ska stanna sa ordnar det sig sakerligen, annars far jag val gora en ny plan (som jag gjort mangen gang forut).

Nu ska jag pa marknad och kopa massa billigt krimskrams, hej sa lange!

Mitt i Outbacken!

Hej pa er!

Befinner mig nu i  Coober Pedy, en gammal gruvstad ungefar 12 h i bil norrom Adelaide. Nastan all opal i varlden bryts har, och efter en informativ gruvtur har vi nu lart oss det mesta om gruvor och det risfyllda liv de som jobbar dar lede och fortfarande lever varje dag.

Innan dess har vi hunnit med Devils Marbles (stora stenformationer havvags mellan Darwin och Alice Springs), Ayers Rock och Kings Canyon, MacDonnell Mountain Ranges mm. Hogt tempo har de irlandska killarna hallit och aven om det varit lite stressig sa har vi haft kul. De slappte av oss har i Coober Pedy igar kvall och fran och med nu tar vi Greyhoundbuss ner till Adelaide. De var som sagt trevliga med de hade ett mycket stressigare schema, sa de fick fortsatta i sitt tempo och vi saktar av lite.

Trott och sliten ar jag dock nu efter camping (aterigen utan madrass, att jag aldrig lar mig!) och tidiga morgnar for soluppgang mm. Hoppas pa nagra lugna dagar nu i Adelaide och ladda batterierna lite. Bilder kommer sa snart jag kommer at ett vettingt internet!

Kram till er alla!